Varför barn inte kör datorspel med sina föräldrar
Läst på warpdrive.se:
[ceflower] WOW har skördat ännu ett offer
[ceflower] En kvinna (~40) kom in i butiken med sin son (10?) och köpte WOW.
[ceflower] "Kul spel det där" sa jag till sonen [ceflower] "Näe, det är jag som ska ha det" säger mamman
[ceflower] "Jasså?"
[ceflower] "Jo, han klagar på att ingen någonsin spelar med honom, att han inte får spela i någon bra guild eller något. Så jag tänkte att jag kan ju spela med honom, det verkar vara ett trevligt spel!"
[ceflower] Småpratar lite, visar sig att ungen är typ level 35 och har kört fast.
[ceflower] Nåväl.
[ceflower] Några veckor senare kommer de in igen för att köpa ett gamecard
[ceflower] Jag råkar känna igen dem, så jag frågar lite försynt hur det har gått och om det är roligt att spela tillsammans.
[ceflower] Sonen svarar: "Jo.. det var kul ett tag. Jag är nästan level 50 nu."
[ceflower] han fortsätter: "Men vi spelar inte tillsammans längre, mamma är level 60 och spelar i någon bra guild som jag inte får vara med i"
Bwahahaha! ...En sån mamma kommer jag nog bli.
[ceflower] WOW har skördat ännu ett offer
[ceflower] En kvinna (~40) kom in i butiken med sin son (10?) och köpte WOW.
[ceflower] "Kul spel det där" sa jag till sonen [ceflower] "Näe, det är jag som ska ha det" säger mamman
[ceflower] "Jasså?"
[ceflower] "Jo, han klagar på att ingen någonsin spelar med honom, att han inte får spela i någon bra guild eller något. Så jag tänkte att jag kan ju spela med honom, det verkar vara ett trevligt spel!"
[ceflower] Småpratar lite, visar sig att ungen är typ level 35 och har kört fast.
[ceflower] Nåväl.
[ceflower] Några veckor senare kommer de in igen för att köpa ett gamecard
[ceflower] Jag råkar känna igen dem, så jag frågar lite försynt hur det har gått och om det är roligt att spela tillsammans.
[ceflower] Sonen svarar: "Jo.. det var kul ett tag. Jag är nästan level 50 nu."
[ceflower] han fortsätter: "Men vi spelar inte tillsammans längre, mamma är level 60 och spelar i någon bra guild som jag inte får vara med i"
Bwahahaha! ...En sån mamma kommer jag nog bli.
Osociala tendenser
Jag kan inte riktigt bestämma mig för om det är fel på samhället eller mig. Det är nämligen så att de flesta gånger jag bestämt mig för att göra något social på kvällarna, så ångrar jag mig senare och har inte alls lust när det kommer till kritan. Jag stannar mycket hellre hemma och är för mig själv. Ofta gör jag också det, i synnerhet när jag kommer hem efter att ha umgåtts med klasskompisarna/kollegorna och pluggat/jobbat i många timmar. Jag har helt enkelt en stark icke-lust att vara i närheten av andra människor då.
Problemet är att jag får dåligt samvete av att hoppa av i sista stund. Vad kommer folk tänka om mig, blir de sura, tröttnar de på att försöka vara vän med mig?
Är jag onormal? Handlar det om en rädsla för sociala situationer som jag borde arbeta bort? Eller är normen onormal, borde jag acceptera min egna personlighet isället då den är helt OK? Jag velar fram och tillbaka, vilket resulterar i att jag ofta tecknar upp mig för sådant jag sedan inte har lust med. Jag borde faktiskt välja någon av vägarna och hålla mig till den.
Den eviga frågan om det är bättre att förändra eller acceptera... Det låter bättre med förändring, men sanningen är den att min ivriga strävan efter att ändra mig själv efter hur jag "borde" leva, resulterar i att jag blir mindre och mindre nöjd med mig själv även om jag genomför dem. Det är en kontradiktion. Jag vet inte vad som är rätt svar.
Problemet är att jag får dåligt samvete av att hoppa av i sista stund. Vad kommer folk tänka om mig, blir de sura, tröttnar de på att försöka vara vän med mig?
Är jag onormal? Handlar det om en rädsla för sociala situationer som jag borde arbeta bort? Eller är normen onormal, borde jag acceptera min egna personlighet isället då den är helt OK? Jag velar fram och tillbaka, vilket resulterar i att jag ofta tecknar upp mig för sådant jag sedan inte har lust med. Jag borde faktiskt välja någon av vägarna och hålla mig till den.
Den eviga frågan om det är bättre att förändra eller acceptera... Det låter bättre med förändring, men sanningen är den att min ivriga strävan efter att ändra mig själv efter hur jag "borde" leva, resulterar i att jag blir mindre och mindre nöjd med mig själv även om jag genomför dem. Det är en kontradiktion. Jag vet inte vad som är rätt svar.
Arla morgnar
Efter att ha lagt mig mellan elva och tolv i ett par veckor, och väcklarklockat mig upp mellan 7:30 - 8, har de tidiga morgnarna nu fastnat i biorytmen. Jag vaknade helt själv klockan sju idag! Märklig känsla.
Jag låg kvar en timme i sängen och funderade istället på saker som vad jag skulle pyssla med under dagen och huruvida jag skulle levla upp en healer istället för att fortsätta epic-uppgradera min dps. Jag var inte ens sömnig nog att somna om, som jag annars alltid har för vana att göra ett par gången när jag inte måste upp direkt. Det är märkligt, jag har alltid trott att jag måste ha 9 timmars sömn. Men nu är jag lika pigg av att sova 7,5-8 timmar, och faktum är att jag känner mig tröttare om jag sover 9 timmar nu. Sömnkvaliteten beror tydligen mer på när jag lägger mig än på mängden sömn. Det är ju fetbra, nu får jag fler vakna timmar på dygnet att roa mig med!
Att vakna tidigt innebär dock inte att jag plötsligt blir effektiv och gör massa nyttiga saker på morgonen om jag kan undvika det. :D Nu har jag slösurfat en timme och ska till att käka frukost och kolla på sista avsnittet av Doctor Who.
Apropå det så spanade jag in utgivningen av serien ordentligt igår, så nu vet jag hur det ligger till. Det blir fyra specialavsnitt i år och sen fortsätter serien med en ny säsong våren 2010. Närmaste specialavsnittet kommer 11 april, så då har jag snart något att se igen! Det är förstås tråkigt att de väntar så länge med nästa säsong, men jag är så tacksam över att de väljer att fortsätta (och inte droppar serien helt på grund av lågkonjukturen) att det är lugnt. Jag läste också att det är en av Englands populäraste tvserier, och att Doktorn är i princip den största roll man kan ha inom landet. Engelsmännen vet hur man uppskattar goda berättelser! :3 Det ska bli spännande att se om förändringarna i den nya säsongen blir bra!
Hur kommer det sig att jag så ofta slutar med att prata om Doctor Who på senaste tiden, oavsett vad jag började med? Enkelt - för att det är världens bästa tvserie! Tack för att du fick mig att kolla på den, M! (＾▽＾*)
Jag låg kvar en timme i sängen och funderade istället på saker som vad jag skulle pyssla med under dagen och huruvida jag skulle levla upp en healer istället för att fortsätta epic-uppgradera min dps. Jag var inte ens sömnig nog att somna om, som jag annars alltid har för vana att göra ett par gången när jag inte måste upp direkt. Det är märkligt, jag har alltid trott att jag måste ha 9 timmars sömn. Men nu är jag lika pigg av att sova 7,5-8 timmar, och faktum är att jag känner mig tröttare om jag sover 9 timmar nu. Sömnkvaliteten beror tydligen mer på när jag lägger mig än på mängden sömn. Det är ju fetbra, nu får jag fler vakna timmar på dygnet att roa mig med!
Att vakna tidigt innebär dock inte att jag plötsligt blir effektiv och gör massa nyttiga saker på morgonen om jag kan undvika det. :D Nu har jag slösurfat en timme och ska till att käka frukost och kolla på sista avsnittet av Doctor Who.
Apropå det så spanade jag in utgivningen av serien ordentligt igår, så nu vet jag hur det ligger till. Det blir fyra specialavsnitt i år och sen fortsätter serien med en ny säsong våren 2010. Närmaste specialavsnittet kommer 11 april, så då har jag snart något att se igen! Det är förstås tråkigt att de väntar så länge med nästa säsong, men jag är så tacksam över att de väljer att fortsätta (och inte droppar serien helt på grund av lågkonjukturen) att det är lugnt. Jag läste också att det är en av Englands populäraste tvserier, och att Doktorn är i princip den största roll man kan ha inom landet. Engelsmännen vet hur man uppskattar goda berättelser! :3 Det ska bli spännande att se om förändringarna i den nya säsongen blir bra!
Hur kommer det sig att jag så ofta slutar med att prata om Doctor Who på senaste tiden, oavsett vad jag började med? Enkelt - för att det är världens bästa tvserie! Tack för att du fick mig att kolla på den, M! (＾▽＾*)
Jag och mitt barn Hjärnan
När jag var på studenthälsan berättade kvinnan där en liten historia. Hjärnan är som ett litet barn som vill ha stimulans hela tiden, och våran uppgift är att sätta upp rimliga regler för den precis som vi skulle göra för ett mänskligt barn. När jag nu satt och satt och ändrade i min egen Parental Control på World of Warcraft kom jag på att det är verkligen är EXAKT så det går till!
Där sitter jag på kvällarna framför datorn och hjärnan trivs helt enkelt jättebra med stimulansen från dator- eller tvskärmen, och allra helst spel. När läggdags närmar sig vill hjärnan inte alls gå och sova. Förmanande säger jag då till den att det är dags att sova, men den svarar trotsigt "Nej, jag vill ha meeer!". Då kan jag antingen säga "Okay då, en liten stund till, när du nu tycker det är så roligt", och hjärnan fortsätter, nöjd och glad. Eller så säger jag bestämt "Nej, du kommer inte må bra imorgon om du inte sover ordentligt, så sluta med det där nu", och hjärnan suckar "Ja ja, okej då".
Men jag tillåter ofta hjärnan att fortsätta flera gånger innan jag sätter stopp, vilket påminner mig om en butiksepisod när jag jobbade på ÖoB. Då var det en unge som stod med mamman i kassakön och envist skrek på godis. Efter ett tag gav mamman efter och gav ungen något från kassastället. Då började ungen tjata på mer godis... och till slut gav hans mamma honom det också. Jag minns att jag tänkte att det var ett himla dåligt sätt att ge efter på, ungen kommer ju bara lära sig att det fungerar och fortsätta med det. Bättre att säga nej rakt av och stå ut med att ungen skriker och stör för andra ett par gånger, för då lär han eller hon sig att det inte ger något att uppföra sig på det sättet.
Men nu gör jag ju samma sak med min hjärna, vad lustigt! Om jag tänker på saken på det sättet blir det plötsligt inte jag som ÄR mina trotsiga känslor på kvällarna, det är som ett litet barn jag har att ta hand om. Och sätta upp regler för, eftersom barnet i längden mår bättre av vissa konsumtionsbegränsingar. Det gör det faktiskt lite lättare att hantera!
Där sitter jag på kvällarna framför datorn och hjärnan trivs helt enkelt jättebra med stimulansen från dator- eller tvskärmen, och allra helst spel. När läggdags närmar sig vill hjärnan inte alls gå och sova. Förmanande säger jag då till den att det är dags att sova, men den svarar trotsigt "Nej, jag vill ha meeer!". Då kan jag antingen säga "Okay då, en liten stund till, när du nu tycker det är så roligt", och hjärnan fortsätter, nöjd och glad. Eller så säger jag bestämt "Nej, du kommer inte må bra imorgon om du inte sover ordentligt, så sluta med det där nu", och hjärnan suckar "Ja ja, okej då".
Men jag tillåter ofta hjärnan att fortsätta flera gånger innan jag sätter stopp, vilket påminner mig om en butiksepisod när jag jobbade på ÖoB. Då var det en unge som stod med mamman i kassakön och envist skrek på godis. Efter ett tag gav mamman efter och gav ungen något från kassastället. Då började ungen tjata på mer godis... och till slut gav hans mamma honom det också. Jag minns att jag tänkte att det var ett himla dåligt sätt att ge efter på, ungen kommer ju bara lära sig att det fungerar och fortsätta med det. Bättre att säga nej rakt av och stå ut med att ungen skriker och stör för andra ett par gånger, för då lär han eller hon sig att det inte ger något att uppföra sig på det sättet.
Men nu gör jag ju samma sak med min hjärna, vad lustigt! Om jag tänker på saken på det sättet blir det plötsligt inte jag som ÄR mina trotsiga känslor på kvällarna, det är som ett litet barn jag har att ta hand om. Och sätta upp regler för, eftersom barnet i längden mår bättre av vissa konsumtionsbegränsingar. Det gör det faktiskt lite lättare att hantera!
En låt som ger mig gåshud
Stötte på den här sorgliga men underbara låten i ett avsnitt av Smallville. och texten passar nästan lika till Doctor Who. Den ger mig rysningar att lyssna på.
The Killers - Goodnight, Travel Well:
The unknown distance to the gray beyond
stares back at my grieving frame
To cast my shadow by the holy sun
my spirit mourns with the sacred pain
It's quiet now
the universe is standing still
There's nothing I can say
There's nothing I we can do now
And all's that stand between the soul's release
this temporary flesh and bones
And know that it's over
I feel my fading mind begin to roam
Evey time you fall and every time you try
Every foolish dream and every compromise
Every word you spoken everything you said
Everything you left me rambles in my head
Inbäddningen vägrar fungera, så surfa hit:
http://www.youtube.com/watch?v=_ZQtbSNAOU0
(Ignorera videon som inte visar något och lyssna bara)
The Killers - Goodnight, Travel Well:
The unknown distance to the gray beyond
stares back at my grieving frame
To cast my shadow by the holy sun
my spirit mourns with the sacred pain
It's quiet now
the universe is standing still
There's nothing I can say
There's nothing I we can do now
And all's that stand between the soul's release
this temporary flesh and bones
And know that it's over
I feel my fading mind begin to roam
Evey time you fall and every time you try
Every foolish dream and every compromise
Every word you spoken everything you said
Everything you left me rambles in my head
Inbäddningen vägrar fungera, så surfa hit:
http://www.youtube.com/watch?v=_ZQtbSNAOU0
(Ignorera videon som inte visar något och lyssna bara)
En schizofren dag
Dagen kunde inte riktigt bestämma sig för om den skulle vara bra eller inte, och valde båda.
Positivt: Två oväntade VG på språklabbarna samt en logiktenta med nästan maxpoäng. Glatt överraskad!
Negativt: Borttappad mp3-spelare, nya hörlurar & handstickade vantar (kostnad 1900 kr). Förbannad som in i helvete! (En ovanligt fungerande liknelse, för övrigt.)
Jag avslutade trots allt på plus efter tre goa avsnitt Doctor Who på kvällskanten. Jag har ingen lust att sura i vilket fall - grejerna kanske kommer till rätta, det vet man aldrig, och i så fall hade jag ju slösat bort trevlig tid i onödan. :3
Lyckades inte riktigt lägga mig elva ikväll, men innan tolv blir det i alla fall! Godnatt, och sov gott, kära vänner!
Positivt: Två oväntade VG på språklabbarna samt en logiktenta med nästan maxpoäng. Glatt överraskad!
Negativt: Borttappad mp3-spelare, nya hörlurar & handstickade vantar (kostnad 1900 kr). Förbannad som in i helvete! (En ovanligt fungerande liknelse, för övrigt.)
Jag avslutade trots allt på plus efter tre goa avsnitt Doctor Who på kvällskanten. Jag har ingen lust att sura i vilket fall - grejerna kanske kommer till rätta, det vet man aldrig, och i så fall hade jag ju slösat bort trevlig tid i onödan. :3
Lyckades inte riktigt lägga mig elva ikväll, men innan tolv blir det i alla fall! Godnatt, och sov gott, kära vänner!
