Nudlar, kognition och en del irrande

Livsmedelsverket har efter upprepade varningar återkallat Elisedals Charks livsmedelstillstånd. Östgötakorrespondenten idag:

Under sina besök har veterinär- och livsmedelsinspektörer funnit gråsuggor och tusenfotingar i den lokal där korvarna tillverkas. I ett lager för korvskinn fanns hundbajs. Och gång på gång upptäcktes gamla köttrester i de kvarnar, injektorter och blandare som används."

Den här korvfabriken i Malmö har antagligen producerat korv under flera år innan förbudet inträdde. Hur många andra fabriker som har fått varningar utan att ännu blivit nedstängda, eller inte undersökts så noga, det vet vi inte om.

Så... hur många korvar har du har ätit den senaste tiden?

Att driva friskt med allt viktigt är viktigt för att hålla sig frisk! ( ﾟ▽ﾟ)

Ibland känner jag verkligen så här när jag går runt på stan! (^_^)




De unga och upp till tänderna välstylade fjolltjejerna, alias
"åh då bah, sa ja åt han att dra, och han bah såg helt
gråtfärdig ut, hahaha!", imiteras rätt bra av de här killarna:




Jag försöker vara fördomsfri, men i vissa fall går det bara inte. :D

Linköping infiltreras tydligen regelbundet av insektsarméer, och de siktar på oss människor. Det började med getingarna, som svärmade överallt inklusive inuti mina kläder. Sedan kom flugorna, aggressivt anfallandes ansikten, och sniglarna, enviset migrerande över alla cykelvägar som sedan blev fläckiga av mörka lik. När dessa gett upp var det dags för skalbaggarna, som återigen försökte där sniglarna misslyckats, att ta över de strategiskt vitala cykelvägarna. Något mindre prickar täckte snart den ljusa asfalten. Med undantag av några förirrade spindlar som försöker ta över min cykel har det nu varit ovanligt lugnt ett par dagar... jag undrar vilka som tänker anfalla oss härnäst?

Våra sinnen fungerar som så att när samma stimuli upprepas, som ljudet av en fläkt eller känslan av en kläderna mot kroppen, så slutar vi uppleva det. Det försvinner fullständigt från medvetandet, tills något förändras eller vi medvetet väljer att uppmärksamma det (testa att känna efter hur din tröja känns mot huden!). Den här utsläckningen är en otroligt nödvändig funktion eftersom det sparar vår uppmärksamhet till viktiga saker (tex att fundera på om man ska spela Civilization en timme till eller plugga).

Det intressanta här är att detsamma gäller synen. Om du håller blicken på en viss punkt så är den inte stilla. Ögat gör pyttesmå, snabba rörelser hela tiden - just för att skicka en strid ström av nya intryck! I en vetenskaplig studie testade man att få en verkligt konstant bild genom att låta bilden följa med i ögats minirörelser. Det visade sig att bilden efter ett tag försvann, försökspersonerna kunde inte se den!

En annan spännande tanke om synen är hur vi kan uppfatta 3D i en datorbild (tex när man sitter och spelar Civilization, hehe). Skärmen är ju platt, eller hur? Tänk ett steg till nu! Sanningen är ju den att verkligheten är helt platt när den träffar våra ögon. Allt som gör att vi kan "se djup" är processer som pågår i hjärnan, avancerade kalkyler av skuggor, linjer, vinklar, storlekar mm. Det är alltså exakt samma process som pågår när vi ska tolka både en datorvärld och verkligheten. Ta-dah! Med andra ord behöver programtillverkarna bara simulera all den information som vi också använder i verkligheten för att avgöra avstånd.

Det finns dock en liten spännande skillnad - det går att skapa omöjliga perspektiv på en datorbild (eller ett papper, men vi lever i den digitala världen nu, duh!). De är riktigt skoj att titta på, man kan riktigt känna hur ens stackars hjärna försöker pussla ihop informationen. Varje liten del ser bra ut, men helheten är åt fanders. ( ^ ^ )

Nu när jag återigen har lite fritid att spendera hemma sätter spelsuget klorna i mig. Det känns att jag inte haft en TV på en månad! Det är en djupt rotad del av min personlighet - nu är det helt enkelt något som fattas. Men i brist på teveapparat finns det andra metoder, när allt kommer omkring. Nu ska det bli Civilization IV av. Det stämmer, ett skönt evighetsspel! Min trogna dator står bara och väntar på att bli använd till något annat än dåliga japanska dramaserier.




På tal om dåliga japanska dramaserier... den jag kollar på just nu heter Mukodono. Handlar om en kille som är singer/songwriter megastjärna med tillhörande stil - men bara på scen, hemma är han en hopplöst nördig fjant. Han får inte ha några förhållanden eftersom det skulle förstöra hans image, så givetvis går han och kärar ner sig i en tjej (som otroligt nog står ut med hur han är till vardags) och så blir det trassligt när han vill gifta in sig i hennes knäppa familj. Handlinegn och skådespeleriet är uselt, men poängen med att kolla är att det är otroligt underhållande att kolla vilken extrem skillnad det är på den där knäppa killen hemma och på scen. Som artist är han modell-sexig, men så snart ingen ser klär han sig i sjaskiga säckiga kläder och anammar rör sig på det löjligaste sätt jag någonsin sett en människa göra. Hah, jag trodde inte att det var möjligt att göra så stor skillnad med bara kläder, frisyr och kroppsspråk - och då var jag ändå medveten om hur viktigt det är! Fascinerande, men ganska pinsamt att se. Varför väljer killen att uppföra sig som ett fån när han uppenbarligen vet hur man gör motsatsen? Jag antar att om det verkligen inte är han själv, så vill han inte låtsas hela tiden. Det måste kräva en enorm ansträngning att dölja det där sättet att vara. *garv*

Vänta här, nu kom jag ifrån ämnet! Civilization var det. Jag ser fram emot att köra igång igen, det var några år sedan förra besöket. Det är verkligen ett bra spel!

Ursäkta att jag bara har talat om ytligheter på senaste tiden. Jag trodde att jag skulle vilja skriva massor om de avancerade filosofiska teorier och psykologiska begrepp som jag lärt mig på högskolan, men faktum är att jag använder så mycket tankekraft till dem på annan tid att jag bara vill slappna av och göra slöa saker med hjärnan när jag inte pluggar. Speciellt efter att till examinationen ha suttit sent på kvällen inklusive helgdagar för att skriva sida upp och ned om alltihop. Det är spännande som sjutton, men det kräver verkligen mental energi att ta in. Så jag behöver min underhållning! Och sömn, så jag tror att det är dags att koppla ur. God natt, kära vänner!

Soundtrack: Basshunter - Dota

Hej och hå, nu känner jag mig emotionellt vitfärgad igen. Jag hittade en spännande ny flik där jag kan ändra i grundkoden och inte bara designmallen! ♥ Det kommer en ny design så småningom som utgår från denna, frågan kvarstår fortfarande hur sjutton jag lägger in egna bilder.

Jag blev plötsligt sjukt sugen på nyponsoppa med skorpor och mjölk...  (・・;)

Phew, klockan åtta igår skickade jag in inlämningsuppgiften och hemtentan, efter intensivt helgskrivande.

Idag började vi kursen Kognitiv psykologi, och den verkar bli lika intressant som den förra. Jag älskar de här ämnena, det är så spännande att få veta mer! ヾ(＾∇＾)ー♪

Den här veckan ska jag (förutom att gå på föreläsningarna och lite diverse andra aktiviteter) vila upp mig och bli frisk igen. Kan Jang, Echinaforce, vitlök och ingefärste är mina vapen mot förkylningen. Tänker också roa mig med att packa upp de sista kartongerna och införskaffa det som saknas i lägenheten. Se upp IKEA, här kommer jag!

Det intressantaste jag lärde mig idag gällde en parasit, Toxoplasmos. Obs, läs inte om du lätt blir neurotisk! Parasiten har katter som boendevärdar, men kan överföras till människor tex om en infekterad katt bajsar i en sandlåda där det leker barn eller genom taskigt upphettat kött av ett infekterat djur. Den är faktiskt ganska vanlig över världen, hos människor i tex USA bär 70% runt på den. Hos nästan alla är den ofarligt inkapslad i kroppen, den enda påverkan är en marginell försvagning av rektionstiden (hos människor alltså, hos tex råttor tar den istället bort deras rädsla för katter, antagligen för att kunna återgå till en kattvärdkropp). Får en infekterad människa ett extremt försämrat immunförsvar av någon anledning, tex av en sjukdom, så kan parasiten däremot blomma upp. Då kommer den att bitvis käka upp hjärnan... seriöst, den gör det. Det kan ge schizofreni-liknande effekter, och har antagligen misstolkats som detta många gånger. AIDS-patienter kan råka ut för något som kallas AIDS-galenskap i slutskedet... gissa vart det kommer ifrån? Tydligen rekommenderas gravida kvinnor att vara försiktiga med kontakten med katter, eftersom om de blir infekterade kan parasiten angripa fostrets ögon och hjärna. Det finns heller inget sätt att kurera någon som blivit infekterad. Urk! Vem behöver invasioner av utomjordingar när vi har sånt här?

Som avslutning kan jag berätta att Toxoplasmos sedan den 1 juli 2004 inte längre anmälningspliktig i Sverige enligt smittskyddslagen. Dessförinnan rapporterades mellan 4 och 18 fall per år (källa: Statens Veterinärmedicinska Anstalt).

Sov gott!  (*≧▽≦)

Oops. Jag blev osäker på vad max och min egentligen betydde i kylen... om max var högst temperatur dvs varmt, eller högst effekt dvs kallt (vi blev oense om det på ett seminarie). Så jag testade.

När jag skulle plocka ut min frukostyoghurt idag var den fryst. Den knastrade. Attans! 
Så tag nu lärdom: max är kallast! :P

Jag drog på mig för mycket feber för att dra till universitetet idag, det fick bli en vilodag. Med andra ord kollade jag klart på Kyle XY. Det är en så jäkla bra serie! Och Kyle har ett underbart gulligt oskyldigt leende. ~♥ Jag vill inte behöva vänta på nästa säsong, jag vill inte ens vänta till imorgon! Aj, fick en sticka av skrivbordet. Jag får vifta mindre, haha.

Jag blir så intensivt emotionellt involverad i sådana här berättelser. Det kan bli lite märkligt ibland! Köpte DN till lunchen, och förvånades av att varannan person på bilderna påminde mig om tvserien. Snacka om projicering, det skulle inte kunnat hända annat än när jag just proppat mig själv full med timmar av verklighetsflykt till en specifik artificiell värld. Har nu surfat runt i två timmar på jakt efter något att fylla upp tomrummet med, men ingen av tvserierna jag hittar tilltalar mig. Det jag egentligen vill åt är troligtvis den där emotionella upplevelsen, och en resumé eller trailer kan inte väcka den - med andra ord är det skitsvårt att leta efter något jag gillar.

Psykologiskt-politiskt korrekt här vore att påpeka det dåliga med verklighetsflykt. Men eftersom detta bara sägs av genuint tråkiga människor som aldrig själva lever sig in i något och vars mentala värld tar slut vid garageuppfarten, så tänker jag istället avsluta med detta välformulerade citat:

"Man måste utsätta sig för fiktiva universum ibland för att verkligheten man blir påtvingad varje dag inte ska ta över helt." - Nemi

Bokus.se har stenkoll på hur man kommunicerar med unga. ( ^ _ ^)

Annons:
Det största utbudet av billiga kursböcker hittar du hos Bokus.
Dessutom fraktfritt för studenter!
Ange rabattkoden ffsrabatt när du kommer till kassan.

Som kontrast till klagomålen i det förra inlägget (var lugn, jag ska minska på det ämnet i framtiden, hehe), vill jag passa på att klappa mig själv på axeln. Det gör jag nu inte så ofta, men den här gången är jag värd det. På två dagar har jag jobbat hårt och skrivit klart min hemtenta! Jag satt kvar på skolan och jobbade ända till åtta,  och nu sitter jag här och är synnerligen nöjd. Det går alltid att fila lite mer på texten förstås, men jag är övertygad om att den blir godkänd och det var mitt mål.

Nämen... En utländsk karl stirrar på mig från korridoren, medan han langande fram sin cykel ur ett grupprum vilket jag själv tycker är avsevärt mer suspekt än mig sittandes här knattrande på tangentbordet. Inte nog med det, han cyklade sedan iväg på den genom korridoren. Det finns en del konstigt folk här på skolan!

Tyvärr är arbetet inte över för att hemtentan är klar. Jag ska imorgon ge mig i kast med nästa uppgift - att skriva en 3 sidors uppsats om huruvida maskiner kan tänka. Ämnet är intressant, men jag vet inte riktigt hur jag ska komma på så mycket att säga. Jag sätter tilliten till min förmåga att ordbajsa långrandigt och ändå få läraren att anse att jag skriver vettigt. Den har överraskat mig många gånger tidigare. Min teori där är att jag helt enkelt är bra på att uttrycka mig språkligt även om jag inte alltid riktigt själv förstår vad jag menar eller vad jag vill säga. Mycket användbart. Håll tummarna för att det räcker! Jag räknar med att skriva klart på två dagar, fredag och lördag.

Om det finns några avsnitt kvar av Kyle XY säsong 2 (ja, jag kunde inte hålla mig!) ska jag sitta hela dagen på söndag och njuta av experientiell underhållning i vilsam självsamhet! >:)

PS. Experientiell = erfarenhetsmässig, reaktiv - dvs utan att kräva betungande tänkande

Hm... jag har fått ett problem. Jag sitter och försöker läsa språkligt avancerade kognitionsvetenskapliga texter, samtidigt som mitt sinne får allt svårare att förstå orden - tankarna blir tomma innan jag hunnit till slutet av varje mening.

Det var samma sak igår - och det irriterande är att jag har en hemtenta och en inlämningsuppgift som ska vara klar på fredag (eller senast söndag), och jag måste proppa huvudet fullt med läsning för det. Ekvationen går inte ihop! Det handlar inte om att texterna är tråkiga, de är faktiskt ganska intressanta - jag kan bara inte fokusera tankarna till den grad som behövs för att förstå helt nya koncept och tankegångar, och lagra den kunskapen i minnet. Ansträngningen som krävs är enorm, och jag är för sömnig.

Samtidigt kräver det ingen ansträngning alls att tex kolla på en film eller läsa en tidning. Det är märkligt egentligen, det är ungefär samma aktivitet och flöde av information genom dem. Skillnaden är nog dels att jag inte behöver forma mina tankar kring okända begrepp, dels inte behöver komma ihåg något aktivt eftersom ingen kommer testa mig på det efteråt. Men mest av allt är det för att författarna skriver så jäkligt onödigt komplicerat. Varför är det en poäng i sig att skriva så att människor har svårt att förstå vad som menas, när det är fullt möjligt att skriva enkelt förutom de nödvändiga fackorden? Den akademiska världen är bra uppblåst och korkad ibland.

Jag försöker verkligen läsa, men det slutade med att jag somnade.

Vad ska jag göra åt detta? Den fungerar varken att fortsätta på samma sätt eller att skippa läsandet helt. Jag får fundera på en lösning. På ett eller annat sätt behöver jag i vilket fall kunna presentera en kort uppsats och en färdig hemtenta innan veckan är slut, så mycket är säkert.

Det går nog på ett eller annat sätt.

[Senare på kvällen:]

Aha, det är tentaångest! Skoj, det kommer jag få uppleva mycket av framöver. Det sket sig lite ikväll (slutade med att jag kollade på Kyle XY efter att ha blivit så okoncentrerad att jag hade svårigheter med att koka te), men imorgon får jag förhoppningsvis ny inspiration. Vi ska träffas några tjejer och sitta och diskutera ihop. Det klarnar nog!

Egentligen är det inte särskilt svåra uppgifter, jag tror bara för lite på min egen förmåga. Det är en av mina största svagheter. Jag klarar mig säkert - trots ångest och sistaminuten-jobb har jag ju faktiskt aldrig fått underkänt på något tidigare - och om inte är det bara att komplettera eller tenta om. Det är knappast någon annan än jag själv som tycker att jag skulle göra ett dåligt arbete om jag inte har stenkoll på varenda sak vi har gått igenom och som står i de minst tusen sidor text vi har i kursböckerna!

Imorgon blir en ny dag med ett nytt försök!

Började på en ny tvserie för att ha något vilsamt att pyssla med - vilken fullträff jag fick! Kyle XY är så spännande att jag sträcktittade första säsongen på 4 dagar. Jag blir nog illa tvungen att vänta med nästa säsong till hemtentan är klar, det går inte att slita sig.

Kyle XY handlar om en kille som vaknar upp i skogen och utan några som helst minnen. Syn, ljus, andra levande varelser - allt är nytt. Han vandrar iväg på måfå och hamnar i en storstad, där han snart blir arresterad av polisen (inte så konstigt när han går runt spritt språngande naken). Eftersom Kyle (vilket de döper honom till) inte kan kommunciera eller det finns något som visar på vem han är, får han bo tillfälligt med hos en psykoterapeutfamilj medan undersökningarna fortsätter. Där visar det sig att han lär sig saker onaturligt snabbt - han kan snart tala, memorera en bok på några minuter, lösa extrema matematiska problem, plocka isär och sätta ihop ett helt serverrum på mindre än en timme - med felet åtgärdat, och inklusive tid för att läsa manualerna. En hjärnskanning visar på extremt hög hjärnaktivitet men klassas som maskinfel eftersom det vore fysikaliskt omöjligt. Inga spår återfinns av hans bakgrund... tills polisen kopplar ihop det med ett mordfall som skedde på samma plats. Samtidigt bevakas Kyle och familjen av någon slags hemlig organisation, som håller sig dold men alltid i närheten.

Sanningen som avslöjades i sista avsnittet lade grund för ännu fler frågor... (o.O)

I förrgår var det Kalasmottagning med mässa, rolig underhållning och Mando Diao-spelning. Fick med mig en hel hög med gratisgrejer hem (favorit: orange badboll) och var mycket nöjd, förutom med spöregnet vid hemfärden. Igår var jag på animevisning på campus också, vi såg diverse mysko första-asvnitt av slagsmålserier samt Street Fighter filmen (som var bättre än jag hade hört). Igår och idag hade vi inställda föreläsningar igen (läraren har varit sjuk i över en vecka nu!), vilket var både vilsamt och tråkigt. Det är mycket roligt som händer hela tiden som jag inte vill missa, men jag är så jäkla trött att jag kanske måste dra ned på det ändå. Jag har en ganska låg energidepå till att börja med, och jag har överskridit den nästan dagligen i en månad eller två - det tar ut sin rätt. Jag har en bunt med saker som behöver göras idag (som på alla andra dagar), men jag är helt seg och kommer inte iväg någonstans.

Jag får nog börja bromsa upp fritidsaktiviteterna så att jag kan vila upp mig. Jepp, IKEA får bli en annan dag. Träningen ska jag nog genomföra, det är dags att komma igång så att jag kan få mer energi av det sedan. Jag har dåligt samvete över att inte ha hunnit köpa en tackpresent till Akos än - det har kört ihop sig med tiden varje gång jag försökt. Eller orken, som igår när jag skulle hämta cykeln på stan (efter att ha åkt buss hem från Kalasmottagningen kvällen före) och tänkte köpa en blomma samtidigt och åka förbi och lämna den. Men jag var så trött att jag bara irrade runt som en zombie på stan och mest ville lägga mig på en parkbänk - det tog en timme innan jag samlat energi för att ta mig någonstans igen (en flaska morotsjuice fick hjälpa till), och då behövde jag dra direkt till animevisningen för att inte missa den.

Lyckades inte sova ordentligt idag igen, vaknade åtta (med ungefär fyra timmars mindre sömn än jag velat ha). Har inte orkat gjort något vettigt alls sedan dess. Tror jag skulle kunna lägga mig och sova igen, fast då kanske det blir som när jag däckade vid lunch igår, och sov på något knäppt sätt så att jag halvvaknade gång på gång utan att kunna röra mig. Det var en märklig upplevelse, och gjorde mig inte mindre sömnig resten av dagen. Usch, jag behöver vila och ha tid för mig själv istället för att befinna mig bland folk hela tiden. Men det går liksom aldrig...

Hm, jag får tänka efter vad jag kan dra ned på, det här är inte ett sätt jag kan leva långsiktigt på. Det är ingen idé att göra massa roliga saker om jag blir sjuk och trött för att jag inte orkar med. Jag kanske ska ta en clean vecka, när jag skiter i allt extragrejs. Kan vara bra eftersom jag behöver spendera ordentligt med tid till tentan och inlämninsuppgiften i vilket fall. Jag skiter i kendon och bågskyttet den här terminen (har inte hunnit gå till dem än i vilket fall) - det får bli ett gymkort eller något annat enkelt. Skit i konsultföreläsningen på torsdag, och animeträffen på tisdag. Ingen kommer dö om jag inte dyker upp! Sådär, då var allt hittills inbokat bortrensat. Nu kan jag koncentrera mig på skolan och att ta det lugnt. Fast jag måste nog fortfarande ge en present till Akos och ringa farmor som jag lovat. Äsch, jag fixar det idag så att det är gjort.

Nu när jag har klagat av mig känns det bättre! Japp, dags att klä på mig.

Nu sitter jag äntligen här, vid min högst egna dator i min högst egna nya lägenhet. (＾∇＾)

Efter en pissjobbig flytt (det är de alltid) sov jag min första natt igår. Lagom skitig sömn eftersom duschvredet var trasigt, men förnöjt ändå i sällskap med min högst egna kornkudde (som jag varit i tragisk saknad av under två långa veckor). Lägenheten däremot var välstädad och fräsch med jämnvita tapeter. 25 kvm är definitivt mindre än 36, men det ska nog gå bra. Området är minst lika fint som mitt förra, med mycket grönska och mer vanligt hyresområde-stämning än studentkaos. Matbutiken ligger jättenära (1-2 min), var rätt så stor och har öppet till 22. Förråd, cykelrum och tvättstuga var bekvämt placerade på bottenplanet (och jag en trappa upp). Right, det här ser ju riktigt bra ut!

Köket, badrummet och kläderna är nu nästan färdiguppackade. Återstår högar av bokbanankartonger och diverse småprylar. Jag fnulade flera timmar på möbleringen, men jag tror jag har hittat hur jag vill ha det nu. Behöver införskaffa matbord, stolar, tv och tvbord. Ska nog cykla en tur till IKEA på torsdag eller fredag och se om de har något som jag vill ha. Nu tänker jag vara lite mer designkräsen än vid förra flytten, inget halvfult begagnat med andra ord. Det har jag råd med, och tid - det går fint att bo solo med nuvarande möblering. Jag gillar att spela solo ibland, även i MMRPGs som verkligheten. （￣ー￣）

Japanerna har många roliga smileys. ♥

Jag kan inte hitta min verktyg. Var är min hammare!? Äh, vi tar det sedan. Nu ska jag käka potatisgratäng, som jag värmde upp i aningen för mycket mjölk så det behövs en djup tallrik. Sedan ska jag fortsätta att förbereda seminariet imorgon, svischa förbi skolan och skriva ut samt hämta två väskor hos Akos. Tar det ganska lugnt med tempot idag, det har jag förtjänat efter flytten.

Mat mat!  ~♪